Just idag, för tre år sedan…
SÖNDAG 22 SEPTEMBER 2019
Klockan är typ tio minuter i nio på kvällen och jag sitter och jobbar för fullt med de två kommande releasefesterna för Kattstryparen, i Norrköping och i Stockholm. Då ringer min telefon, på displayen visas numret: 0728-79 78 79 och den unga manliga rösten berättar stressat att han kört på min bil i garaget och ville att jag skulle komma ner och titta på skadorna och att vi skulle skriva papper om skadorna. För att komma in i garaget krävs det nyckel, så inga obehöriga kan ta sig in där. Vilket heller inte uppringaren (torpeden) gjort. Han stod utanför på gatan och väntade vid min port. Men jag tog en annan väg, vi boende i huset kan gå via trapphuset ner till garaget, jag behövde aldrig gå ut på gatan.
Jag öppnade upp en av de två garageportarna, tände lyset i garaget och hörde direkt dunket av springande steg som snabbt kom nedför garagenedfarten, ser i ögonvrån den helt svartklädda personen, iklädd rånarluva, svarta handskar, beväpnad med en brunbatong. Min första tanke blev. ”okej, nu har hon lejt någon som ska tysta mig, så stå upp för helvete hela tiden, stå upp för helvete blev orden jag hela tiden upprepade för mig själv.” Det blev 6 slag i bakhuvudet och i ansiktet, innan jag själv reagerade och agerade med blodet rinnande gick jag emot den vilt slående mannen för att slita av honom rånarluvan, samtidigt som jag upprepande högt sa:” Ditt fega jävla kräk!” Han backade undan och slår ett typ av backhandslag med batongen som träffar mig i pannan (såret i pannan på bilden) och jag fortsätter gå fram mot honom, efter 7 slag flyr torpeden därifrån springandes. Han som skulle ha fått 183.000:- av henne , om han röjt mig ur vägen.
Själv låser jag garaget, går ut på gatan och in i porten, och med blodet rinnande från min krossade näsa och jacken i bakhuvudet, med avslaget okben går jag de tre våningarna upp till lägenheten med en enda tanke i mitt huvud. Hon ska fan inte lyckas med att stoppa boken eller skrämma mig till tystnad. Jag ska jobba än mer, än hårdare, och så blev det efter att jag skrevs ut från sjukhuset, levde under polisens skrala personskydd några månader där de hela tiden avrådde mig från i stort sätt allt. Inga releasefester, inga signeringar fick hållas etc… De (polisen) kunde inte upprätthålla min säkerhet vid dessa tillfällen sa de.
Utan att få ett svar på min fråga bestämde jag mig för att genomföra det jag lovade mig själv i trappan upp till tredje våningen, att ta mig i mål med min målsättning, att jobba än mer, än hårdare, än mer målinriktat…
Okej, så ni ska låta henne vinna? Blev min motfråga.
Jag började med att genomföra releasefesterna i början av november, beger mig därefter ut i bokhandeln under julhandeln och där möta läsarna samt signera boken åt dem. Den 26 februari 2020 undertecknades avtalet gällande filmrättigheter av Kattstryparen till en tv-serie. I stort sätt samtidigt tecknas avtal för Kattstryparen till att ges ut som e-bok och ljudbok. Den 2 juli 2020 släpps ljudboken med inläsaren Stefan Sauk och e-boken. Ljudboken som hamnar i toppen på flera listor, Listor som mest lyssnade sommaren 2020, topplistan, listan över mest lyssnade någonsin…
Framgångarna med Kattstryparen ger mig ett bokavtal om att skriva en verklighetsbaserad serie om sju böcker om de tre barndomsvännerna. Serien som släpps som e-böcker och ljudböcker med Fredde Granberg som inläsare. Första delen släpptes i juni 2021, andra delen släpptes i juni 2022. Serie där förfrågningar redan har inkommit om att teckna avtal gällande filmrättigheter för en tv-serie gällande hela serien, Längs vägen dör vänskapen…
Det händer ibland att jag får frågan: ”Vad det värt det?”
För att uppnå framgångar krävs det oftast uppoffringar där insatsen kan vara en blandning av blod, svett och tårar… En medalj har oftast en baksida som många väljer att inte visa upp. Mitt val är att alltid visa båda sidorna, eftersom priset jag fått av er läsare/lyssnare är värt det!
Tack alla ni som tar och har tagit del av mina böcker tillsammans med er tystnar aldrig orden,
HA DET BÄST!